fragile
Har blivit kallad fragile så många gånger av flera olika människor. Ja, jag är nog en sån person faktiskt.
Jag har hittat lite rätt nu. Har så otroligt fina vänner som jag märker bryr sig så mycket om mig. Precis som jag gör med dom såklart. Jag pluggar och pluggar utan något slut samtidigt som jag jobbar och hänger runt i både Lund och Malmö. Men hur skönt är det inte att ha saker att göra. Varierande schema varje dag med nya saker, nya människor, nya föreläsningar varje dag. Även fast jag är så trött på alla jävla kungar och drottningar i England så är jag trots allt lite glad att jag får sitta och läsa om dem, istället för att jobba på ett jobb jag inte trivs, eller istället för att vara arbetslös att bara gå hemma, eller istället för att vara sjuk, ja vad som.
Just nu dödar min huvudvärk mig och jag har inte fått gjort allt jag skulle idag. Imorgon blir en lång dag i skolan med både workshops och föreläsningar från åtta till fem. Torsdag är jag "ledig" (= inga föreläsningar men så mycket plugg att det lär bli en 8-17 dag ändå). Fredag blir det till att fira Lina. Alltid saker att se fram emot nuförtiden tycker jag. En stockholmsresa ska alldeles stax bokas, och New York kommer jag ju inte sluta se fram emot förrän jag är där.
Trots allt, så är det höst. Finns inget värre än hösten. Peta på mig eller säg en dum kommentar till mig och jag kan börja gråta som en barnunge. Så extremt deprimerad, ledsen, trött och allmänt nere hela tiden. Känner att det redan börjar dra igång. Jag är iallafall glad att jag rett ut det mesta i mitt liv, så att jag trivs med allt annat runtomkring...
